När man går hem, hög musik i lurarna och det är ganska mörkt ute, så blir det lätt att man går och tänker. Och igår när jag var på väg hem gick jag och funderade på en sak, "What defines me"Helt enkelt Vem är jag, vad definierar mig mer än något annat.
Och vad jag kommer fram till är att jag är av principen att inte ta en chans som serveras dig är att missa chansen att lyckas. Om det så är i livet, kärlek eller en möjlighet.
Jag har genom detta givetvis misslyckats med massa saker, gått på många nitar, förlorat mycket, men det är ändå inte i närheten av all den erfarenhet jag fått, alla de underbara människor jag träffat och allt jag fått uppleva i livet.
Detta tror jag har genomsyrat mig genom större delen av mitt liv.
Och tänk bara en så enkel sak som att hade jag inte tackat ja för 4 år sedan till att hjälpa till extra och supporta på en mässa, vid sidan om mitt vanliga jobb på då SonyEricsson, numera SONY, så hade jag idag inte haft ett jobb där jag får resa mycket, uppleva nya länder, träffa hur mycket underbara människor som helst mm mm. Ja jag har fått jobba stenhårt, jag har under långa tid kört 2 heltidsjobb vid sidan om varandra. Men det har det varit värt. allt detta genom att jag inte sa nej till en enkel sak för 4 år sedan och efter det slet som ett djur för att göra ett bra jobb.
Eller tänk om jag en dag träffar en person som får mig att må riktigt riktigt bra, men jag vågar inte säga detta till personen av rädsla att det inte är besvarat. av en rädsla som jag inte vet om den är sann eller bara ett hjärnspöke, då kommer jag aldrig få veta om det kanske är den rätta. Mitt livs kärlek.
Detta återkommer och genomsyrar nästan hela mitt liv och väsen.
för jag tror att bättre att ta en chans och misslyckas, än att inte ta den och senare undra "what if....."
Tänk om, vad hade hänt om jag hade.... osv
Så släpp rädslorna, våga chansa mer, våga leva mer, våga göra mer!
rambling on.... men behövde skriva av mig lite, det var ju en tid sedan.
